Då är det alltså skrivdelen imorgon. Det är nervöst, men jag tycker ändå att det känns lugnare än den första. Det hemska är att jag ungefär tänker: "åh shit, två timmar. ska man sitta två timmar ?! tänk om jag blir hungrig.. tänk om jag måste på toa.. tänk om jag inte kommer på något att skriva." Nog tror jag att det kommer gå bra, men usch så hemskt om jag blir hungrig.
Idag har jag tränat, och försökt fixa lite med ansiktet. Nog för att jag alltid gör det, men idag har jag tagit till alla medel. Det känns surt att jag aldrig får se resultat på det jag gör. Det jag mest vill ha bort är ju mina äckliga ärr, men de går ju inte bort. Ja, vad ska man säga ? Det är lätt att vara efterklok. (i alla lägen.)
Tänk om det inte räcker.
Tänk om du ångrar dig då.
Tänk om jag slutar bry mig.
Tänk, då är det för sent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar