Tidsinställt inlägg

Två år har redan gått. Det känns som igår jag var den där tjejen. Jag minns henne knappt. Det är otroligt hur långt jag har kommit på två år. Hur mycket jag har förändrats. Hur mycket starkare, positivare och självständigare jag har blivit. 
Jag minns fortfarande våra stunder och våran tid. De flesta minnen har bleknat, men de finns alltid kvar inom mig, och det är okej. Jag trodde att de alltid skulle plåga mig, men det gör de inte. De är där för att påminna mig om allt positivt med den tiden. 

hoppar mellan bloggarna. Här är jag nu igen !

Grupptryck

Det är så stört så det fascinerar mig ibland. Vad är det som gör att alla gör som en person tycker och vill, fastän man inte själv delar dens åsikter ? Är det rädsla ? Rädsla för att man inte ska bli accepterad, och blir man inte accepterad så är man ensam. Eller är det feghet ? Man törs helt enkelt inte säga emot. Är det för att vara en bra vän ? Man vill backa upp sina vänner, och föra fram deras åsikter, fastän man vet att de har helt fel. Man kanske tror att man är en bra vän då, men man lurar sig själv. Vad är man för slags vän om man bara gör som alla andra vill, och inte törs säga sina egna åsikter om saker ? Då är man ingen vän, då är man en lögnare. 

Typ av killar jag faller för

Ingen speciell typ tror jag. Dock så måste han kunna få mig att skratta, och han måste absolut tåla mitt skratt också, annars kan han ta sig någonstans.

I'm tired of being what you want me to be

All I want to do

Is be more like me and be less like you

Less. Förbannad. Enough is enough, liksom. 
Fan ta allt, jag åker till UG snart.

Någonting jag vill ha mer än nått annat just nu

Utlandsresa, pengar, kläder och så vidare. Det jag mest av allt vill ha just nu är sommarlov fram till gymnasiet börjar, så att jag slipper skolan. Snälla, sommarlov, tack !