Please, tell me I'll be fine

Jag funderar över det här med drömmar. Varför ? Jo, i natt hade jag en så otroligt fin och bra dröm. Ni vet, en sådan då allt är bra, och ingenting kan gå fel. Då man har en sådan dröm, så är det obeskrivligt deprimerande att vakna. Man ler ett tag och tror att allt är bra, men sedan så inser man att det är ännu en deprimerande söndag, och då börjar man nästan gråta. Eller, jag börjar då nästan gråta iallafall. Alltså mardrömmar har ju en kategori för sig själv, men det värsta är faktiskt att vakna upp efter en så otrolig dröm och inse att allt var lögn. Man blir som ledsen hela dagen.

Så det här med drömmar. Varför ? Varför drömmer man som man gör ? Ibland drömmer jag om något som har varit i skolan, eller bara allmänt, men ganska ofta drömmer jag så sjuka saker så jag kan inte låta bli att undra: varför ?

I natt var det ingen sjuk dröm, utan den var väldigt verklighetstrogen, så jag trodde faktiskt att det var på riktigt. Usch, jag blev riktigt förbannad av att vakna och se att inget av det var sant.

Mardrömmar då. Vad är det som gör att man kan drömma så hemska saker ? Jag kommer ihåg att jag hade en mardröm då jag var liten. Då tyckte jag att den var ganska hemsk, men nu då jag tänker efter så kan jag inte hitta vad som var hemskt i den. Jag drömmer den fortfarande ibland, och det är fortfarande en mardröm, för jag mår som dåligt av den, men jag förstår inte det hemska. Nej, jag ska fundera mer på det här med drömmar. Over and Out.

Random bild.